I lördags var vi på en namnceremoni. Det är första gången jag var på en sån så jag hade ingen aning om hur det skulle va.

Jag är ju inte så förtjust i att gå på dop eftersom det är lite mycket Gud hit å Gud dit. Men det här var ju riktigt trevligt.

Det var min barndomsvän Ekka som namngav sin son Alfons. Ja, naturligtvis var ju hennes snubbe Glenn (Niklas)med oxå. =)

Vi hade klätt upp oss lite anständigt. Mina killar var som vanligt riktigt snygga medans jag gick under "godkänd" och lille Alfons var självklart snyggast på festen med fluga å allt.

My boys.

Själva ceremonin var enkel, kort å koncist. Precis som jag gillart. De förklarade varför han fick namnet Alfons, vad det betyder och sen lästes det två dikter. Ekka läste oxå ett brev som hon skrivit till Alfons som han kommer att få senare. Himla fint.

Sen var det helt underbart gott käk. Tyvärr kunde man inte äta sig proppmätt eftersom vi skulle hem till pappa på lill-jul, men åh vad gott det va!! Paj å sallad å rostbiff m.m

Det var så himla trevligt att tanken slog oss att kanske ordna nåt liknande till våra monster. Det skulle ju faktiskt va ganska trevligt..

Å just det! Har ni missat att det snöat?

Puss & Kram    

I onsdags var vi ju hos Bodil, ögonkvinnan för att kolla Elliots skelning.

Hon sa då att det första vi behöver göra är att träffa en ögonläkare så han får kolla upp om Elliot har ett synfel eller inte. Har han det så är det glasögon som gäller och det borde reda ut skelningen. Har han INTE det så är det lapp som ska på.

Vi ska tillbaka den 23:e November.

När vi var klara där var det BVC som stod på schemat. Penny skulle vägas å hon väger nu 4800gr, en liten klump. Och på plats åkte Elliot rutschkana helt själv för första gången.

Just nu går det inte att lägga upp filmer så jag provar imorgon igen..... Bajs.

Istället bjuder jag på en bild från min, Elliot å Pennys myskväll framför tv:n med masjskrokar:

Bästa killen!!

Puss & Kram 

Nu får ni hålla en tumme för oss för nu bär det av til ögondoktorn med Elliot å kolla hans skelning.

Puss & kram

På  måndagar åker vi in till Vrinnevi för att bada Penny å kolla så att hennes skena är på plats som den ska osv. Å så här kan det se ut:

Ja efteråt alltså... =) Ren å fräsch!! 

Bad är ju roligt å så, å många av er vet ju att plaska, plaska är ju bland det roligaste Elliot vet. Men idag när vi kom hem från dagis så stod Rolles lastbil på vår uppfart å Elliot skrek av glädje!!  Han drog av ett skrik som jag aldrig hört förut, sen sprang han runt lastbilen och var i extas. Hans små ben gick som trumpinnar å jag tror att han spände varenda muskel i den där lilla kroppen å visste väl inte riktigt vart han skulle ta vägen.

Det var ta mig f*n som julafton för honom. =)

Sen var lyckan gjord när Rolle lyfte upp honom i hytten.

Har ni tid så kommer det två korta klipp oxå:

Puss å kram

Det blir ju lite si å så med bloggandet nu när man har två småbattingar att se efter, men jag försöker i alla fall. Tiden räcker liksom inte till till allt man vill hinna med....

Men i söndags var vi inne i stan i alla fall. Det var ju IFK-match om det var nån som missade det så medans Rolle var där så passade jag, Elliot å Penny på att umgås med mormor lite. Det blir inte att vi ses lika mycket nu när hon har köpt Café 12:an å jag är hemma med Penny så man får passa på när tillfälle ges.

Vi började med att åka ner till Färgargårn vid strömmen för nu jävlar ska det matas änder!! Ja, det avr ju vad vi trodde att Elliot skulle göra, men den där var ju mer intresserad av att äta gamla kalaspuffar så det var mest jag å mormor som stod för andmatningen. Men jag tror att han uppskattade det trots allt..

So far so good...

...sen kom han inte längre...

Å om ni var på prommenad runt strömmen å såg en vit plastpåse i vattnet så var det min son som stod för föroreningen. Jag ber om ursäkt...

Fint med höst...

Men sen var det dags för dagens höjdpunkt:

BUSFABRIKEN!!!!!!

Redan från början såg vi bara ryggen på denna lilla man.

Han blev helt tagen när han såg bollhavet.

Lyckan var gjord!!

  Skönt att man bara kan släppa loss han..

Även de ryska melodierna som strömma ut när man red på dessa hästar var uppskattad.  

Blivande bilförare.

Den här snubben trodde Elliot var hans pappa. Å ja, de är ju lite lika... Samma frisyr å allt. =)

Efter lite övertalning så vågade min modiga lille kille att gå fram å även röra vid krokodilen!!

Vad Penny gjorde under tiden?? Gissa.... 

Jag filmade lite när vi kom in på Busfabriken oxå.. Jag tror killen gillar musik, vad tror ni?

Så det kommer lätt bli fler besök där kan jag lova. Kul med ett ställe där Elliot trivs som fisken i vattnet å mamma kan bli av med några kalorier samtidigt. ;) 

Imorgon ska vi till socialnämnden å Rolle ska återigen bli pappa till mina barn.. :)

Sjukt det där egentligen.. Om man är gifta så blir mannen automatiskt far till barnen, men är man "bara" sambos så måste man boka tid, åka dit, visa upp legitimation och skriva på papper på där jag intygar att jag inte legat med nån annan å han går med på att han är pappan. Konstigt.. Ska det inte va lika för alla? Eller är det så igen (som vanligt) att det är skillnad på folk å folk?

Puss å kram

Idag blev Penny en vecka. Redan en vecka, det går fort det här. =)

Hon blir bara sötare å sötare för var dag. Jag vet att ALLA föräldrar säger så å jag tänkre minsann inte vara annorlunda. Därför hävdar jag bestämt att min dotter är väldigt, väldigt söt. ;)

Rolle tycker fortfarande att det är lite läskigt med skenan som hon ligger på, men man vänjer sig ju mer å mer. Själv tänker jag knappt på det längre faktiskt. Jag ska förklara lite mer ingående imorgon vad det är för skena å varför hon har den plus lite bilder så ni får se hur den ser ut...

Men här kommer en liten bild på när hon låg å myste igår.

Lill-prinsessan

Pappa å Elliot tittar på ett JÄTTEINTRESSANT program på tv:n...

Puss å kram

Nu är hon då äntligen här!!!

Nu är vår lilla familj komplett. Eller lilla, å lilla, nu är vi ju sex individer. =)

Det var verkligen skillnad från när Elliot kom, tack å lov. Värkarna började runt elva på förmiddagen igår å runt tre var jag väl inne i stan hos mamma för att lämna av hundar å Elliot. Mycket att styra med när man ska föda barn, konstigt det där..

Tjugo över fem (17,20) var vi i alla fall inne på förlossningen jag å Rolle. De kollade mig å jag var redan öppen 5-6 cm så det blev inskrivning å nerbäddning i samma säng å i samma rum som Elliot föddes i för lite drygt 14 månader sen. Lite kul, så vi kände oss som hemma skulle man kunna säga. :)

Sen rullade allt på i sakta mak, de där jävla värkarna är ju inget att hurra för direkt kan man ju inte påstå, men man härdar ju ut. Jag fick epiduralen den här gången oxå, men precis som förra hjälpte den ju inte (skit) å samma sak var det med lustgasen, där kräktes jag med (ännu mera skit). Så när det var som jävligast så blev jag tillsagd att hänga över sängkanten å barnmorska knallade ut för att blanda till nån mirakelkur som hon kunde spruta in i ryggen. Men det hanns liksom inte med för medans hon var borta så kom krystvärkarna, vi ringde på klockan å in kom det två andra helsköna tjejer istället.

2 krystar senare var jag å Rolle tvåbarnsföräldrar!

Tur att de kom, annars hade väl Rolle stått där med ett litet flickebarn i famnen när barnmorskan kom tillbaka.. Hon kom sen å meddelade att hon kände sig lite snuvad på konfekten, hon som stannat kvar lite längre för vår skull å allt.. Haha, tror fan det!

Men nu var hon i alla fall ute, vår lilla Penny. kl 21,48. 4185 gr å 54 cm lång.

 Helt underbar!!

Å nåt som var skönt var att jag behövde inte sy nåt alls den här gången, men äventyret var inte över för det. Nope, alltid är det nåt. ;)

Moderkakan ville ju naturligtvis inte släppa, så det klämdes å trycktes å det sattes akupunktursnålar å Gud vet vad, men inget hjälpte så det blev en liten tur till operation minsann. Så de tre första timmarna i Pennys liv fick hon tillbringa med lite egentid med sin pappa.

Å jag kan bocka av det på min to do-lista. Att sövas alltså.

Så vi var äntligen i säng runt tvåsnåret. Så gick det till i stora drag när vår lilla Penny kom till världen den 7 Oktober 2011, å vår Elliot blev en liten storebror. =)

Pennylainen

Behöver jag säga att Rolle skötte sig exemplariskt den här gången oxå å att jag älskar min familj? Näe, jag trodde väl inte det.

Nu ska jag fortsätta titta på min prinsessa som ligger i sin lilla korg här bredvid på BB å längta tills vi får åka hem imorgon å tillbringa lite tid tillsammans HELA familjen. =)

Puss å kram

Fortfarande ingen bebis... Var hos barnmorskan igår å hade väl hoppats på att man skulle få höra att det var på g. Men icke. Inte ens i närheten tyvärr. Så nu fick jag i alla fall ett "sista sättigång-datum" vilket är den 11/10 kl 14.00

Så har det inte hänt nåt innan på tisdag så är hjälpen på väg. =)

Min mobil är ju som sagt på rep så jag kan inte ta några bilder just nu till bloggen å min systemkamera ligger nerpackad i BB-väskan så jag bjuder på ett mag kort från i fredags, då var det dag +4...

 Inte illa va? Haha, vilken kagge...