Nu är hon då äntligen här!!!

Nu är vår lilla familj komplett. Eller lilla, å lilla, nu är vi ju sex individer. =)

Det var verkligen skillnad från när Elliot kom, tack å lov. Värkarna började runt elva på förmiddagen igår å runt tre var jag väl inne i stan hos mamma för att lämna av hundar å Elliot. Mycket att styra med när man ska föda barn, konstigt det där..

Tjugo över fem (17,20) var vi i alla fall inne på förlossningen jag å Rolle. De kollade mig å jag var redan öppen 5-6 cm så det blev inskrivning å nerbäddning i samma säng å i samma rum som Elliot föddes i för lite drygt 14 månader sen. Lite kul, så vi kände oss som hemma skulle man kunna säga. :)

Sen rullade allt på i sakta mak, de där jävla värkarna är ju inget att hurra för direkt kan man ju inte påstå, men man härdar ju ut. Jag fick epiduralen den här gången oxå, men precis som förra hjälpte den ju inte (skit) å samma sak var det med lustgasen, där kräktes jag med (ännu mera skit). Så när det var som jävligast så blev jag tillsagd att hänga över sängkanten å barnmorska knallade ut för att blanda till nån mirakelkur som hon kunde spruta in i ryggen. Men det hanns liksom inte med för medans hon var borta så kom krystvärkarna, vi ringde på klockan å in kom det två andra helsköna tjejer istället.

2 krystar senare var jag å Rolle tvåbarnsföräldrar!

Tur att de kom, annars hade väl Rolle stått där med ett litet flickebarn i famnen när barnmorskan kom tillbaka.. Hon kom sen å meddelade att hon kände sig lite snuvad på konfekten, hon som stannat kvar lite längre för vår skull å allt.. Haha, tror fan det!

Men nu var hon i alla fall ute, vår lilla Penny. kl 21,48. 4185 gr å 54 cm lång.

 Helt underbar!!

Å nåt som var skönt var att jag behövde inte sy nåt alls den här gången, men äventyret var inte över för det. Nope, alltid är det nåt. ;)

Moderkakan ville ju naturligtvis inte släppa, så det klämdes å trycktes å det sattes akupunktursnålar å Gud vet vad, men inget hjälpte så det blev en liten tur till operation minsann. Så de tre första timmarna i Pennys liv fick hon tillbringa med lite egentid med sin pappa.

Å jag kan bocka av det på min to do-lista. Att sövas alltså.

Så vi var äntligen i säng runt tvåsnåret. Så gick det till i stora drag när vår lilla Penny kom till världen den 7 Oktober 2011, å vår Elliot blev en liten storebror. =)

Pennylainen

Behöver jag säga att Rolle skötte sig exemplariskt den här gången oxå å att jag älskar min familj? Näe, jag trodde väl inte det.

Nu ska jag fortsätta titta på min prinsessa som ligger i sin lilla korg här bredvid på BB å längta tills vi får åka hem imorgon å tillbringa lite tid tillsammans HELA familjen. =)

Puss å kram